Så här kan det bli

Jag känner mig stressad. Jag sitter i soffan och käkar munkar. Det blev munkar i stället för semlor. Innan dess var det chips. Innan dess var det en lång promenad i Vondelpark. Vädret var helt underbart och det var väldigt skönt att motionera. Jag kände mig duktig. Har ju bestämt mig för att träna mer. Hade en helt underbar känsla i kroppen när jag kom hem. Pigg och glad. Sen ringde min kille och sa att det gick bra med talet, vilket var roligt att höra. Sen gick han förbi för att säga hej innan en annan grej på FITC skulle börja, vilket var också roligt. Sen lagade jag middag för mig själv och vi satt i soffan en liten stund och pratade och det var mysigt. Men sen såg jag att jag fått en kallelse från Södersjukhuset. En kallelse som jag väntat på hur länge som helst och som egentligen borde kommit i höstas. Men den kom nu. Och nu är jag stressad över det hela och vet inte om jag ska flyga till Stockholm i mars, eller inte. Egentligen vill jag inte alls flyga till Stockholm. Och det handlar inte om nåt livsviktigt och jag kan avboka utan problem. Men jag vet inte. Tänk om jag väljer fel.
Jag blev så stressad. Den här kvällen skulle vara en lugn hemmakväll, jag skulle kolla på nån film, måla naglarna och ta det lugnt. Killarna skulle på en middag. Den är bara för de som gjort presentationer på FITC och sen är det en fest på samma ställe. Så jag skulle ha hela kvällen för mig själv och ha det mysigt. Nej, nu måste jag bara lugna ner mig lite och då kommer det bli en skön kväll som det var tänkt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0